Den degenererade människan.

Anna Widell, BBSC och reviderad av Lennart Cedgård, Wasa Medicals

Den degenererade människan – Del 1

 

Livet finns i det levande! Levande mat, levande organismer, levande tankar.

Den tjeckiske forskaren Bernaesk publicerade i mitten av 60-talet mycket intressanta resultat. Han hade studerat hur kosten påverkade råttor. Han hade gett råttorna en kost som var sammansatt enligt vetenskapens rekommendationer, men alla näringsämnen var i kemiskt ren form. Han noterade med intresse förloppet.

Den första generationen av råttorna var friska och uppnådde en normal ålder.

Den andra generationen däremot fick många av de sjukdomar som vi kallar välfärdssjukdomar. Den tredje generationen blev ännu sjukare och fick dessutom missbildningar. Fjärde generationen var steril eller födde dödfödda ungar. Vad var det som hade hänt? Bernaesk gick vidare i sina studier.

Han gav återigen råttorna deras normala kost bestående av råa fröer o.d. Råttorna började då tillfriskna. Ju längre tid de hade fått den kemiska kosten desto längre tid tog det. Efter fjärde generationen var de helt återställda.

Dessa experiment kan lära oss mycket när vi tittar på människan hälsa idag. Människan i västvärlden blir allt sjukare och degenerativa sjukdomar går allt längre ned i åldrarna.  Vi kan också lära att den föda vi äter i allra högsta grad kan påverka vår hälsa. Speciellt när man jämför naturlig, obehandlad föda med den industriproducerade och raffinerade som utgör huvuddelen av kosthållet i västvärlden idag. Dessutom bekräftas det att den mänskliga degenereringen går i arv och att vi inte bara kan titta på en generation när vi forskar på t. ex orsaken till allergi utan måste titta tillbaka i tiden för att förstå förloppet. Vad som dock är lite uppmuntrande är att det går att vända förloppet. Vi kan påverka det arv som vi skickar vidare till våra barn. Idag har forskningen utvecklat ett nytt område – epigenetik.

Vår matsmältning och hälsan i vår tarm är fundamental för hälsan. Därför bör man som terapeut alltid stödja och balansera dessa områden för att få bästa resultat.

Förutom att se över den kost som vi äter kan vi även hjälpa vår kropp genom att äta rikligt med mjölksyraproducerande bakterier, så kallade probiotiska bakterier. Probiotiska bakterier hjälper till att återställa balansen i tarmen vilket är en förutsättning för vår hälsa. Även tillskott av enzymer kan ge mycket god hjälp på vägen mot en bättre hälsa.

 

Matsmältningen.

Matsmältningssystemet är en mycket fascinerande anordning som gör det möjligt för oss att omvandla främmande ämnen till artegen, användbar näring och energi.

Munnen

Redan när vi ser mat och känner lukten av den börjar spottkörtlarna utsöndrar saliv och enzymer. Kroppen förbereder sig på att ta hand om den mat som är på väg. När vi sedan tuggar maten frisätts ytterligare saliv och enzymer, bland annat ptyalin. Ptyalin spjälkar stärkelse till disackarider som exempelvis maltos.

När vi tuggar maten fördelas den i mindre delar vilket gör att matsmältningsenzymerna verkar bättre. Enzymernas effektivitet beror av ytan på maten.

Dessutom går nervsignaler till övriga delar av magtarmkanalen som börjar producera matsmältningsvätskor och enzymer. Tuggandet är alltså mycket viktigt för hela matsmältningsprocessen.

 

Magen

När maten når magsäcken blandas den med magsaften som innehåller bl. a saltsyra. Magsaftens pH ligger omkring 0,8 innan den buffras av föda till ett pH på ca 2-4. Det är alltså enorm surt vilket har stor betydelse. Dels dödar syran utifrån kommande bakterier som kan vara skadliga för kroppen. Dels är den sura miljön nödvändig för att enzymerna i magsaften skall vara aktiva. Pepsin som bryter ned proteiner är endast aktivt mellan pH 1,8 och 3,5. Syran gör också att enzymerna från saliven inaktiveras. Alla enzymer har sin plats i systemet!  Syran lösgör också järnet i maten och omvandlar den till användbar form. Saltsyran är delaktig i regleringen av kroppens syra-bas jämvikt. Framför allt förbereds maten i magsäcken för tarmens matsmältningssystem. Idag framställs överskott av saltsyra som ett stort problem. Läkemedel som hämmar saltsyraproduktionen är de mest sålda läkemedlen i världen. Ett minst lika stor problem torde vara brist på saltsyra speciellt hos äldre människor. Brist på saltsyra gör att hela matsmältningssystemet kommer i obalans då frisättning av enzymer regleras av pH. Även aktiviteten av enzymer längs med tarmkanalen och absorptionen av näring är pH beroende. Kalcium tas framför allt upp i tunntarmen. Ju surare pH desto bättre upptag. I bästa fall tas 30 % av kalciumet upp.  Om det finns för lite magsyra tas endast 4% upp. Detta kan vara en orsak till osteoporos. Blir det för basiskt (=pH högre än 7) i tarmen är risken också stor för att förruttnelsebakterier ska tillväxa och skapa allvarliga obalanser i hela organismen.

 

Tolvfingertarmen

När innehållet i magsäcken töms ned i tolvfingertarmen känner celler i tarmväggen av det låga pH:t och utsöndrar då secretin. Detta stimulerar bukspottkörteln (pancreas) att utsöndra bikarbonatvätska med pH 8,0. Andra signalsubstanser som frisätts är cholecystokinin och acetylcholin som båda stimulerar frisättning av enzymer i pancreas. Totalt utsöndras 0,5-2 liter bukspott per dygn. Bukspottet innehåller enzymer för nedbrytning av stärkelse, protein och fett. Bukspottets höga pH neutraliserar magsaften. Detta gör att pepsin aktiviteten upphör och att syran inte skadar tarmslemhinnans vägg.  I tolvfingertarmens övre del sitter små körtlar som kallas Brunners körtlar. Dessa utsöndrar ett basiskt slem som skyddar mot syran. Körtlarna styrs av det sympatiska nervsystemet och hämmas av stress. 50 % av alla magsår sitter i tolvfingertarmen.

Gallan som också utsöndras i tolvfingertarmen innehåller gallsalter och lecitin som har samma funktion som diskmedel. De löser upp fettpartiklarna så att lipaset från bukspottet kan verka. Brist på galla leder till dåligt upptag av fetter och fettlösliga vitaminer A, D, E, K. Vid dålig fettnedbrytning bildar Calcium (Ca) och Järn (Fe) tillsammans med fettet tvålföreningar vilket hämmar upptaget av dessa mineraler.

Gallan stimulerar tarmens rörelser, peristaltik. Brist på galla kan leda till förstoppningsproblem medan överskott stressar tarmen att tömma sig ofta. Vid överskott på galla är avföringen ofta gul. Via gallan utsöndras också avfallsprodukter från levern ofta i så kallade konjugat. Det kan vara hormoner eller toxiner av olika slag. Bakterierna i tarmen kan bryta ned en del av dessa konjugat, vilket gör att hormonerna eller toxinerna återupptas igen och återigen transporteras till levern för att där konjungeras och utsöndras.  Vid för mycket galla eller vid överväxt av bakterier i tunntarmen kan återupptaget av toxiner och hormoner bli större än normalt vilket belastar levern och kroppens avgiftningssystem.

 

Tunntarmen

I tunntarmen sker den huvudsakliga delen av absorptionen. Ytcellerna i tunntarmen har en sk ”brush border” som består små microvilli på vilka det sitter hundratals olika matsmältningsenzymer.

Socker tas nästan enbart upp som monosackarider. Upptaget sker via en aktiv transport som är beroende av natrium. Proteiner transporteras in i tarmens ytceller, så kallade enterocyter, i form av di- eller tripeptider. Väl inne i enterocyterna bryts di- och tripeptiderna ned till aminosyror innan de utsöndras till blodet. 99 % av proteinet som tas upp når blodet i form av aminosyror. En liten del absorberas som peptider och väldigt sällan i form av proteiner. Även mycket små mängder av protein kan orsaka en kraftig allergisk reaktion.

Fett passerar lätt tarmslemhinnan i form av fria fettsyror och monoglycerider som transporteras dit med hjälp av gallsalter och lecitin. I närvaro av galla absorberas som regel 97% av fettet medan endast 40-50% tas upp i dess frånvaro.

Bakteriefloran i tunntarmen är viktig för att bevara en miljö där matsmältningen kan fungera optimalt. Bakterierna producerar syror som bevara en sur miljö i tarmen vilket är viktigt för enzymernas aktivitet och absorptionen. Vidare hindrar en frisk tarmflora att föruttnelsebakterier överväxer och stör matsmältningsfunktionen. En frisk tarmflora är också viktig för tarmslemhinnans hälsa och ett väl fungerande immunsystem.

 

Tjocktarmen

Tjocktarmen fungerar som en bakteriell matsmältningsfabrik. Den föda som inte brutits ned av kroppens enzymer angrips av bakteriernas enzymer som bryter ned det sista användbara av födan så att så mycket som möjligt kan tas upp av kroppen. Ca 1500 ml tarminnehåll passerar till tjocktarmen varje dag. Det mesta av vätskan och mineralerna tas up i tjocktarmen resten försvinner ut via avföringen. Maximalt kan 5-7 liter vätska och elektrolyter absorberas om dagen. Toxiner från kolera och andra bakterier kan påverka tarmen så att vatten utsöndras istället för att absorberas, 10 liter eller mer kan då utsöndras vilket leder till uttorkning. Det mesta av upptaget sker i första delen av tjocktarmen som kallas för ”absorberande tjocktarm” medan senare delen mer är till för att förvara avföringen.

 

Avföringens utseende

Färgen, konsistensen och lukten på vår avföring säger mycket om hur vi mår. Avföringen ska normalt vara brun och ha formen som tjock ”pölse”. Man ska inte behöva sitta på toaletten och trycka hårt utan tarmen ska tömma sig så att säga obehindrat. Man ska inte hinna med mer än rubrikerna på första sidan i tidningen innan man är färdig. Avföringen från en frisk tarm luktar inte särskilt illa. Den dåliga lukten kommer från förruttnelseprocesser som t ex kan orsakas av för mycket protein i kosten. Motsatsen till förruttnelse är jäsning eller fermentation.

 

 

Den degenererade människan – Del 2

 

Människan och mikroberna.

I början av 1900-talet postulerade Nobelpristagaren Metchnikoff (15) att obalanser i tarmfloran var en av de viktigaste orsakerna till människans degenerativa sjukdomar och åldrande. Han upptäckte också att man genom att tillföra kroppen hälsosamma bakterier som stödjer vår normala bakterieflora stärker kroppen och får en bättre hälsa. Han visade till och med att de folkgrupper som åt mycket så kallade probiotiska bakterier levde längre än andra befolkningar.

Under de senaste decennierna har det bedrivits mycket forskning på såväl tarmflorans funktion som de probiotiska bakteriernas effekt på kroppen. Det är en fascinerande värld att blicka in i och forskningen visar att Metchnikoff hade rätt.

 

Tarmflorans påverkan på kroppen.

Den normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många fortfarande är okända.

Vad man vet är att en hälsosam bakterieflora i tarmen bland annat är viktig för matsmältningen och absorptionen av föda, immunsystemets funktion (80 % av immunsystemet finns i tunntarmen), tarmrörelserna, tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av skadliga slaggprodukter via avföringen. Bakterierna i tarmen producerar även vitaminer som t ex B-vitaminer och vitamin K . Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. Tarmfloran är ytterligt viktigt som skydd mot skadliga mikroorganismer som vi får i oss via vattnet, maten och luften.

Vid födseln är uppbyggnaden av tarmfloran oerhört viktig för utvecklingen av barnets immunsystem. Bakterierna stimulerar utvecklingen av immunsystemet som hos spädbarnet inte är färdigutvecklat. Möss som lever i steril miljö och därför inte har någon tarmflora har ett dåligt utvecklat immunsystem. De har svårt att tolerera föda.(17) (30) När de sedan utsätts för bakterier ökar toleransen mot maten. (13)

Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad gäller vuxna (16) och barn. (1)(2)  Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet.

Utvecklingen av immunsystemet är i sin tur avgörande för nervsystemets utveckling. Ämnen som bildas av immunsystemet påverkar det centrala nervsystemet. En sjukdom kallad SMA (spinal muscular atrophy) innebär att nervsignalerna till musklerna hos de sjuka barnen inte fungerar vilket leder till att musklerna förtvinar. Då doktor Lennart Cedgård gav barn med denna sjukdom Probion blev de avsevärt mycket bättre i sin rörelseförmåga och nedbrytningen av muskulaturen gick långsammare. Den exakta mekanismen bakom detta är inte känd men tarmflorans roll i att stimulera immunsystemet och nervsystemet är uppenbar.

 

Den naturliga tarmfloran

Vår naturliga bakterieflora väger 0,5-1,0 kg och består av ca 10¹⁴  bakterier. Detta ska jämföras med antalet kroppsegna celler som är ca 10¹³. Av alla celler i och på vår kropp är alltså 90% bakterier. Tarmfloran kallas därför för kroppens största ”organ”. Man har hittills talat om att den normala bakteriefloran består av ca 400 olika arter, men nyligen genomförda studier visar att antalet arter troligtvis är mycket större. Varje människa har en unik sammansättning på bakteriefloran. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. På grund av dåliga matvanor, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i mat, rengöringsmedel, schampo, tandkrämer och så vidare, har vi stört vår normala bakterieflora. Efter en antibiotikabehandling kan det ta från 3 månader upp till 1 år innan tarmfloran börjar att återhämta sig. Efter långvarigt intag av bredspektrum antibiotika är det troligt att tarmfloran aldrig kommer i riktig balans igen. Tillskott av probiotika är mycket viktigt efter behandling med antibiotika.

Tarmens pH är väldigt viktigt för dess funktion. Den bakteriella balansen vidmakthålls genom en bakteriell krigföring. De nyttiga bakterierna som trivs i ett surt pH, det vill säga ett pH som är lägre än 7, producerar syror för att vidmakthålla den sura miljön. Förruttnelsebakterier trivs bäst i basisk miljö och producerar därför ammoniak. Om pH i tarmen stiger får skadliga förruttnelsebakterier möjligheten att tillväxa och kan då konkurrera ut de ”goda bakterierna” och åstadkomma stor skada. Ett förhöjt pH kan bero på dålig produktion av saltsyra eller långvarigt intag av saltsyrahämmande medel, antibiotikabehandling (som tagit död på de nyttiga bakterierna) och gett fritt spelrum åt förruttnelsebakterier, förstoppning, dålig peristaltik, dåliga kostvanor och så vidare. Tillskott av probiotiska bakterier verkar för att återställa tarmens pH så att balansen återställs.

 

Intestinal Dysbios

Intestinal dysbios innebär obalanser i tarmen. Det kan inbegripa både sammansättningen och aktiviteten hos tarmfloran. Det kan t ex innebära överväxt av bakterier i tunntarmen. Övre delen av tunntarmen är normalt relativt fattig på bakterier beroende på magsyrorna och på att gallblåsan tömmer sitt innehåll där. Galla har en starkt antibakteriell effekt. Mag- och gallsyrorna ser till att de flesta bakterier som vi får i oss dör innan de når tarmen. På grund av brist på saltsyra, intag av antibiotika, operationer, långvariga förstoppningsproblem, långsamma tarmrörelser, obalanser i matsmältningen med mera, kan miljön i tunntarmen förändras så att bakterier som normalt inte trivs där börjar tillväxa. Detta kan ligga bakom en rad olika hälsoproblem. Man har till exempel påvisat att överväxt av bakterier i tunntarmen är vanligt hos personer med reumatism samt att reumatiker med bakteriell överväxt har en svårare sjukdomsbild än de utan bakteriell överväxt av tunntarmen (8).

Candida infektion är en svår form av Intestinal dysbios. Candida svampar kan förekomma i två olika former. En oskadlig form som finns normalt i tarmfloran hos många människor. Om dock pH stiger i tarmen kan den oskadliga svampen förvandlas till en elakartad form med cilier som infiltrerar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet.

Intestinal Dysbios kan också inbegripa en obalans i bakteriernas metabolism, med ökad produktion av toxiska, cancerogen ämnen som kan skada både tarmen och resten av kroppen. Detta tillstånd är troligen mycket vanligt idag. Bakteriernas metabolism är starkt kopplad till vår kost.

Intestinal Dysbios kan motverkas och balanseras av probiotika intag.

 

Probiotika

Tillskott av probiotiska bakterier ger kroppen en mycket god hjälp till läkning genom att balansera tarmfloran och hjälpa tarmslemhinnan att läka. Vidare har probiotiska bakterier en balanserande effekt på immunsystemet, minskar mängden toxiska och cancerogena ämnen i tarmen, förbättrar digestion och absorption, stimulerar tarmrörelserna vilket är mycket viktigt för tarmens hälsa och för att motverka förstoppningsproblem (5). Eftersom tarmen och tarmfloran är en central del i kroppens hälsa bör probiotika tillskott vara en central del i vårt hälsotänkande och vid behandling av olika obalanser.

 

Vad händer i tarmen vid intag av probiotika?

Probiotiska bakterier är mjölksyraproducerande bakterier. De producerar organiska syror vilket sänker pH i tarmen. Detta motverkar överväxt och aktivitet hos skadliga förruttnelsebakterier och svampar, som den aggressiva formen av Candida. Det sker en utrensningsprocess i tarmen. När de skadliga bakterierna och svamparna dör kan det frisättas endotoxiner, det vill säga gifter från dessa mikroorganismer. Detta kan ge upphov till först försämringssymptom. Tillförsel av probiotika har också en stimulerande effekt på immunsystemet. Även detta kan medföra en utrensningsreaktion. Ju större reaktion patienten får desto större är behovet. Se bara till att börja med en låg dos.

 

Först-försämringssymptom.

De flesta får inga eller endast lindriga symptom. De vanligaste reaktionerna på probiotika kommer från mag-tarmkanalen. Ökad gasavgång, förstoppning eller diarré. Dessa symptom avtar normalt efter några dagar till en vecka. Andra symptom är typiska utrensningssymtom som huvudvärk, tilltagande besvär av värk och hudproblem som eksem.

 

Kroniska tillstånd – den känslige patienten.

Vissa individer är extremt känsliga för probiotika. Dessa har ofta en kraftig obalans i tarmen. Ett normalt upptrappningsschema kan då ej tillämpas. Vid kroniska tillstånd kan individen börja med att suga på en tablett och sedan spotta ut den. Detta kan göras under några dagar till en vecka. Därefter kan doseringen trappas upp. Vissa individer klarar heller inte av en hastig dosökning, som den ovan utan kanske måste ligga kvar på samma dos under flera veckors tid. Om patienten vid doshöjning märker försämringssymptom beroende på utrensnings-mekanismer rekommenderas att gå tillbaka till tidigare dosering under ytterligare en tid.

 

Akuta tillstånd.

Vid akuta situationer som t ex maginfluensa eller andra infektioner kan högre dosering föreslås ex 4-6 tabletter 4 ggr första dygnet.

 

Barn.

Eftersom  probiotika kan sägas vara ”mat” är det ingen risk att ge detta till barn. Barn svarar dock snabbare på probiotika än vuxna så dosen kan som regel ligga lägre. Börja med 1 tabl/dag el. varannan dag och trappa sedan upp efter barnets behov. Tabletterna kan delas eller krossas om barnen har svårt att svälja.

 

Graviditet och amning.

Intag av probiotika är till stor gagn för havande och ammande kvinnor och är helt ofarligt. Forskning visar att probiotikaintag under graviditet minskar risken för allergi hos barn till allergiska mödrar.

 

Hur länge bör jag äta probiotika?

Daglig tillförsel av probiotiska kulturer är viktigt för att upprätthålla en god hälsa i tarmen och därmed hela kroppen. Förr fick människan i sig stora mängder probiotiska bakterier via födan. Så är det inte idag. Dessutom har det tillkommit en rad faktorer som kraftigt kan störa vår mikroflora, som antibiotika och andra läkemedel, dåliga kostvanor, stress mm.  Probiotika stärker kroppen näringsmässigt, immunologiskt, hormonellt osv. Intag av probiotika kan jämföras med tandborstning. Så länge du borstar dina tänder, så länge ska du också se till att håll rent i tarmen. Efter intag av antibiotika kan det ta år innan bakteriefloran återhämtar sig. Det är därför viktigt att hela tiden stödja de goda bakterierna i tarmen.

 

 

 

Den degenererade människan – Del 3

 

Immunförsvaret.

Tarmens slemhinna, som har en yta stor som en tennisplan, ca 200 m2, utsätts ständigt för en enorm mängd främmande ämnen, både från bakterierna i tarmen och från den mat vi äter. Det är därför inte svårt att förstå att större delen av kroppens immunceller, ca 80 % finns i tarmvävnaden. I tarmväggen sitter det ansamlingar av immunceller, så kallade Peyerska plaque.

Immunförsvaret skall ha förmågan att skilja på vad som är skadligt för kroppen och vad som inte är skadligt. Det är lika viktigt att immunförvaret inte reagerar mot ofarliga antigen som att det reagerar mot skadliga. Forskning visar att dessa två funktioner hör samman. Studier har nämligen visat att på samma gång som immunförsvaret reagerar kraftigt mot bakterier i tarmfloran minskar reaktiviteten gentemot ofarliga ämnen som t ex födoämnen. Som exempel kan nämnas att det är svårt att få djur som är uppfödda sterilt, dvs. helt saknar tarmflora, att bli toleranta mot födan (17)(30), och att administrering av bakteriella antigen med födan ökar toleransen (13). Det bör dock också nämnas att vissa bakteriella ämnen som koleratoxin kan bryta toleransen mot födoämnen. Sammansättningen av tarmfloran är alltså viktig.

Immunförsvaret och lymfsystemet fungerar också som renhållare i kroppen. Levern kan tas som exempel. Allt blod som passerat tarmen transporteras via portavenen upp till levern där det renas innan det cirkulerar vidare ut i kroppen. Längs med de små blodkärlen i levern sitter makrofager som är en typ av immunceller. Dessa ”äter upp”, fagocyterar bakterier, toxiner, tungmetaller o.d. På liknande sätt fungerar det i andra kroppsvävnader.

Vad som ofta glöms bort är immunförsvarets koppling till nervsystemet och vår mentala hälsa. Det finns en gren inom medicinen som kallas psyko-neuro-immunologi som studerar dessa kopplingar. Bl. a har man funnit onormala halter av antikroppar hos schizofrena patienter (27), en rad olika störningar i immunsystemet hos patienter med psykiska problem (29). Hos barn med autism har man funnit störningar i immunsystemet som liknar dem hos allergiska barn. Samtidigt finns det kopplingar mellan psykisk stress och nedbrytning av psykiska barriärer och utvecklingen av allergier, autoimmuna sjukdomar, infektioner och så vidare. (28).  Vid stress frisätts corticosteroider från binjurarna t. ex cortison. Dessa verkar hämmande på immunsystemet.

 

Allergier

Allergier är ett mycket stort problem i dag. Omkring 40% av barnen i västvärlden har någon form av allergi. Det har varit en explosionsartad ökning av allergier under de senaste decennierna. Teorierna om orsakerna till allergi är många. Ökade halter av luftföroreningar, ökad stress i samhället, förändrade kostvanor t ex vad gäller intaget av fettsyror, obalanser i tarmfloran, överdriven hygien, vaccinationer och så vidare. Troligtvis är det som vanligt en samverkan av flera olika faktorer. Man vet att uppbyggnaden av tarmfloran hos barn är väsentlig för immunsystemets utveckling. Sambandet mellan tarmfloran och utvecklingen av allergier kartläggs idag, bland annat genomförs en stor studie vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Man har i studier på möss sett att antibiotikabehandling på nyfödda möss ger en obalans i immunsystemet som liknar den hos allergiska personer (19). Man vet att stress har mycket stark påverkan på immunsystemet (26) såväl som på tarmens barriärfunktion (25). Intressanta studier visar att barn som växer upp i antroposofiska familjer har lägre allergifrekvens än de andra barnen som bor runt omkring (3). Antroposofer använder väldigt lite antibiotika, lite febernedsättande medel, ger få vaccinationer, äter en kost rik på mjölksyrabakterier samt mestadels närproducerad föda som är biodynamiskt odlad.

Vidare är allergier vanligare hos barn i städerna än hos barn på landsbygden speciellt barn som växer upp på bondgårdar tillsammans med djur. Mycket tyder på att dolda allergier mot mjölk och spannmålsprodukter kan orsaka andra typer av allergier. Utesluts dessa basallergen minskar eller upphör ofta reaktiviteten mot många andra allergen.

 

Probiotika, immunsystemet och allergier

Forskning har visat att barn med mjölkallergi och eksem blev bättre när de fick tillskott av laktobaciller i sin kost, både vad gäller sina eksem och de inflammatoriska tillstånden i tarmen (14). Tillskott av probiotiska bakterier har en läkande effekt på tarmslemhinnan. Intag av probiotika minskar passagen av makromolekyler över tarmslemhinnan och motverkar på så sätt vad som kallas läckande tarm (10). In vitro försök på djur visar att laktobaciller påverkar immunceller så att produktionen av Ig E antikroppar som är den antikropp som är aktiv vid allergiska reaktioner. (24)(18)  Forskning visar att tillskott av probiotika under graviditet och amning till mammor som är allergiska minskar risken för att barnet ska drabbas av allergi

(12). Hälsan i mammans tarm har alltså mycket stor betydelse för barnets hälsa.

 

Allergier och mental hälsa

Vid allergiska reaktioner frisätts histamin från immunsystemets mastceller. Histaminet kan ge en rad olika reaktioner som nässelfeber, hösnuva, astmatiska besvär, mag-/tarmbesvär som diarréer med mera. Vad som ofta inte nämns är vilken påverkan allergiska reaktioner kan ha på centrala nervsystemet. Allergier kan förorsaka en mångfald av symptom som trötthet, långsam tankeförmåga, irritation, upprördhet, aggressivitet, nervositet, ångest, depression, schizofreni, hyperaktivitet, och olika inlärningssvårigheter. Den vanligaste allergiframkallande maten är sädesslag, mjölkprodukter, ägg, jordnötter och citrusfrukter. Färgämnen och konserveringsmedel kan också orsaka allergier.

Vid dålig matsmältning och läckande tarm kan ofullständigt nedbrutna proteiner komma ut i blodet och där härma kroppsegna ämnen, med oönskade effekter. Gluten och kasein, mjölkprotein kan bilda endorfinliknande substanser. Vissa hyperaktiva barn kan bli helt normala efter ett par veckor utan gluten och kasein. En födoämnesallergi kan också påverka immunsystemet kraftigt. Matallergenet kan hos allergiska personer minska antalet vita blodkroppar som cirkulerar i blodet med 40 % eftersom de fokuseras till det irriterade området. Detta gör att andra delar av kroppen kan bli mer utsatt för infektioner, exempelvis tonsillerna, bihålorna och öronen. Hos många barn försvinner dessa infektioner när de slutar med mjölk och ost.

En dubbelblind placebokontrollerad studie gjordes på hyperaktiva barn för att utröna om dieten kunde bidra till beteendestörningar. 76 barn deltog. Det visade sig att 79% av de testade barnen reagerade negativt mot konstgjorda livsmedelsfärger och konserveringsmedel. Främst tartrazin och bensoesyra vilka framkallade försämring i barnens beteende. Förutom dessa ämnen var många av barnen allergiska mot mjölk, choklad, vete, apelsin, ägg, jordnötter och socker. Förutom barnens beteende förbättrades andra besvär som huvudvärk, kramper, ont i kroppen, kronisk snuva, värk i armar och ben, hudutslag och munsår förbättrades också när allergenerna togs bort ur dieten. (6).

 

Den levande födan

En läkare vid namn Max Bircher-Benner insåg i början av 1900 talet råkostens fantastiska förmåga att hjälpa kroppen till läkning. Till hans praktik kom en flicka som var döende. Hon tog inte upp någon näring, maten kom ut i osmält form. Bircher-Benner provade alla kurer han kunde komma på men inget hjälpte. Han dryftade detta problem med en vän som då drog sig till minnes en kur som greken Phytagoras hade rekommenderat flera tusen år tidigare. Den bestod av mos av råa frukter, lite rå getmjölk och honung. Bircher-Benner blev förskräckt. På denna tiden var uppfattningen inom vetenskapen att en sjuk människa endast kunde äta kokt föda då den råa födan ansågs som svårsmält. Han bestämde sig dock för att ge det en chans. Flickan fick äta av fruktmoset och dagen därpå visade det sig att hon för första gången sedan ankomsten hade smält födan. De fortsatte med kuren och inkluderade efter hand fler och fler födoämnen. Till sist var hon helt återställd och fick inte igen sina problem. Vad är det då med den obehandlade födan som är så viktig för kroppen? Dels givetvis det rika innehållet av vitaminer, mineraler och spårämnen men också enzymer som hjälper kroppen att smälta maten vilket gör att kroppen lättare kan tillgodogöra sig näringen.

 

Enzymer

Enzymer är nödvändiga för allt liv. Enzymerna fungerar som små katalysatorer för reaktionerna i kroppen. De är alltså som tändstiftet i en bil. De finns intracellulärt och extracellulärt i hela kroppen. Vanligtvis förknippar vi enzymer med matsmältningen. Längs hela matsmältningskanalen frisätts enzymer som möjliggör att vi kan smälta maten. Från spottkörtlarna, magens slemhinna, tarmslemhinnan, bukspottkörteln, gallan och tarmfloran frisätts enzymer. Utan dem skulle vi inte kunna bryta ned och absorbera näringen i vår föda.

Det normala är att vi även från födan får enzymer som hjälper till att bryta ned maten. I all rå föda, alltså mat som inte värmebehandlats, finns enzymer. I mjölksyrafermenterad mat finns extra rikligt med enzymer.

Om vi endast äter industriproducerad och värmebehandlad mat, överbelastar vi matsmältningssystemet. Det leder till att vi tömmer ut våra inneboende resurser vilket i sin tur leder till obalanser. Brist på enzymer kan ge upphov till olika problem från mag-/tarmkanalen som exempelvis uppblåsthet, förstoppning och gaser samt näringsbrister och födoämnesöverkänslighet. Genom att äta rikligt med råa frukter och grönsaker och mjölksyrade produkter hjälper man kroppen till läkning. Om man inte normalt äter råkost så är det viktigt att öka på intaget långsamt då matsmältningskanalen inte är van vid detta. Vi stora hälsoproblem kan råsafter vara att föredra till en början. En välfungerande matsmältning och en frisk tarm är en förutsättning för hälsa. Livet finns i det levande! Levande mat, levande organismer, levande tankar.

 

Referenser:

1)       Adlerbert I, Carlsson B, de Man P, Jalil F, Khabn S R, Larsson P, Mellander L, Svanborg C, Wold AE, and Hanson LÅ. 1991. Intestinal colonisation with Enterobacteriaceae in Pakistani and Swedish hospital delivered infants. Acta. Pediatr. Scand. 80:602-610.

2)       Adlerbert I, Carlsson B, Mellander L, Hanson LÅ, Jalil F, Svanborg C, Larsson P, Wold AE. 1998. High turn-over rate of Echerichia coli strains in the intestinal flora of infants in Pakistan. Epidemiol. Infect. 121:587-598.

3)       Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. 1999. Atopy in children of families with antroposophic lifestyle. Lancet Vol 353, May 1: 1485-1488

4)       Ahrné S, Franklin A.1997. Modern konservering har ändrat tarmfloran. Läkartidningen. Vol 94. Nr 40: 3493-3495.

5)       Dugas B, Mercrnier A, Lenoir-Wijnkoop I, Arnaud C, Dugas N, and Postaire E. 1999 Immunity and probiotics. Trends of Immunol. Today. Vol 20. No 9: 387-389.

6)       Egger J et al. 1985 Controlled trial of oligoantigenic treatment in the hyperkinetic syndrome. Lancet 1985; i:540-45.

8)       Henriksson Å E K, Blomqvist L, Nord C-E, Mitved T, Uribe A. 1993. Small intestinal bacterial overgrowth inpatients with rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis; 52:503-510.

9)       Heyman M, Gasset E, Ducroc R, Desjeux JF. 1988. Antigen absorption by the jejunal epithelium of children with cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 24:197-202.

10)     Isolauri E, Virtanen E, Jalonen T, Arvilommi H. 1990. Local immune response measured in blood lymphocytes reflects the clinical reactivity of children with cow´s milk allergy. Pediatr. Res. 28:582-6.

11)     Jalonen T, 1991. Identical intestinal permeability changes in children with different clinical manifestations of cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 88:737-42.

12)     Kalliomaki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P,Isolauri E. 2001. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet Apr 7;357(9262:1076-9.

13)     Kim JH, and Ohsawa M. 1995. Oral tolerance to ovalbumine in mice as a model for detecting modulators of the immunologic tolerance to a specific antigen. Biol. Pharm. Bull. 18:854-858.

14)     Majamaa H,. Isolauri . 1997. Probiotics; a novel approach in the management of food allergy. J. Alleegy Clin. Immunol. 99:179-86

15)     Metchnikoff  E. 1907. The prolongation of life. Revised Edition from 1907, Translated by Mitchell, C. Heinemann, London, UK. (1974) Dairy Sci. Abstr. 36,656.

16)     Moore W E C, and Moore LH. 1995. Intestinal flora of populations that have a high risk of colon cancer. Appl. Environ. Micrbiol. 61:3202-3207.

17)     Moreau M C, and Corthier G. 1988. Effect of gastro-intestinal microflora on induction and maintenance of oral tolerance to ovalbumin in C3H/Hej mice. Infect. Immun. 56:2766-2768.

18)     Murosaki S, Yamamoto Y, Ito K, et al. 1998. Lactobacillus plantarum L-137 suppresses naturally fed antigen-specific IgE production by stimulation of Il-12 production. J Allergy Clin Immunol;102:57-64.

19)     Oyama N, Sudo N, Sogawa H, Kubo C. 2001. Antibiotic use during infancy promotes a shift in the TH1/TH2 balance toward TH2-dominant immunity in mice. J Allergy Clin Immunol Jan;107(1):153-159.

20)     Portengen L, Sigsgaard T, Omland O, Hjort C, Heederik D, Doekes G. 2002. Low prevalence of atopy in young farmers and farming students born and raised on a farm.. Clin. Exp. Allergy Feb;32(2):247-53.

24)     Shida K, Makino K, Morishita A, et al. 1998. Lactobacillus casei inhibits antigen-induced IgE secretion through regulation of cytokine production in murine splenocyte cultures. Int Arch Allergy Clin Immunol; 102:278-87.

25)     Soderholm J D, Perdue M H. 2001. Stress and intestinal barrier function. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol Jan;280(1): G7-G13.

26)     Solomon G F. 1987 Psychneuroimmunology: Interactions between central nervous system and immune system. J Neuroscience Research 18:1-9.

27)     Solomon G F. Moos R H, Fessel WJ, Morgan EE. 1966. Globulines and behavior in schizophrenia. Int J Neuropsychiatry 2:20-26.

28)     Solomon G F. 1981. Emotional and personality factors in the onset and course of of autoimmune diseases, particularly rheumatoid arthritis. In Ader R (ed) ”Psychoneuroimmunology:” New York Academic Press, pp 113:899.

29)     Solomon G F.1981 Immunological abnormalities in mental illness. In Ader R (ed) ”Psychoneuroimmunology:” New York Academic Press, pp 113:899.

30)     Sudo N, Sawamura S, Tanaka K, Aiba Y, Kubo C, and Koga Y. 1997. The requirement of the intestinal bacterial flora for the development of an IgE production system fully susceptible to oral tolerance induction. J. Immunol. 159:1739-1745.